Divine Moon

#0005

Den som rest överallt men ändå ingen sett
har kommit med sin ljuva melodi
och livet mitt blev fyllt med ljus och med sång

I allt vad jag haft av olyckor och sorg
I allt som gått tappt på livets salutorg

I stunder jag njutit livets rytmiska sång
I skönheten jag kallar efter gång efter gång

gång efter gång, gång efter gång, gång efter gång
och livet mitt blev fyllt med ljus och med sång

#2800

I många sånger har du kommit
och tagit din plats i mitt liv
Du gav ditt ljus i meditationen
och log i mitt sinne, du har kommit
och tagit din plats i mitt liv

All det du är har ingen motsvarighet /a/
Du kan ej skylas av yttre skönhet
Om än du ligger gömd i alla skapelser
finns du i frihet bortom allt
Du kom i mitt liv – i mitt liv

Du är välsignelsens stora världshav /a/
Jorden och himlen vet detta faktum
Om än du aldrig ber om att få ha nåt
tillhör allting bara dig
Du kom i mitt liv – i mitt liv

#0820

Utan anmälan till huset mitt du kom
Vad kan jag beskriva din kärlek som?
Du talade utan ord eller idiom
Med en bottenlös drömlik kärlek du kom

Försummat och vilset hjärtat mitt var
I töcken passerade nätter och da’r
Sedan kom regnet på törsten ett svar
På strömmar av pollen du äntligen kom
Vad kan jag beskriva din kärlek som?

Detta förbarmande vem var det för?
Vem var det som du gömde dig för?
Då älskar du mig säg högt så jag hör!
Vad drev dig bort långt bortom?
Vad kan jag beskriva din kärlek som?

#0652

Å Herre sköna, jag kom till dig och
bad och böna om tarv jag kan behöva
Trodde jag kunde din vilja böja
Me’ din förmaning fick jag mig nöja

I tid förstod jag: Det jag behöver
finns i visionen din som skapar världen min
Allt i ditt sinne du där avslöja
På din kärlek min tanke dröja

Jag går och tänker på lilla självet
Kan inget fatta hur än jag delver
Detta mysterium, du känner till det hela
Du vet vad som måste göras
Du vet vad jag måste höra

Min vän för evigt, Din kärlek präglar
en färg beständig som aldrig bleknar
Denna kaskad av kärleksfulla blomster
ska alltid vara dig att förnöja
På din kärlek min tanke dröja

#0032

Rastlösa sinnet mitt vandrar sin egen väg
drar sig bara till famnen din
varför har jag denna längtan min

Skogen som viskar, jordens damm
minnen som bleknar, dagar som försvann
mitt svällande bröst, all den sötma i sinn
drar sig bara till famnen din
Varför har jag denna längtan min

Ord icke sagda, känslor i rep
känslor av högmod där i hemlighet
sätter på färde, alla dessa ting
drar sig bara till famnen din
varför har jag denna längtan min